Bambu t-shirt i somrig färgsättning

Färgerna på den här t-shirten är betydligt klarare än vad som framgår på min bildskärm. Färgerna är knalliga, och det är en riktig bra-humör-t-shirt.
Den var enkel att sy, bambutyget gör den sval att bära på sommaren och den är en riktig ögonkaramell.

En ullpläd i miniformat

Jag har fyndat en liten vävstol på en loppmarknad. Tingesten är så söt, den ser ut som en riktig stor liten vävstol, och är riktigt gedigen med detaljer i trä och har en tillhörande vävsked av metall. Vävstolen införskaffades åt barnen, men eftersom de ännu är lite för små så blev det jag som hann inviga vävstolen.













På lördag gifter sig en gammal god vän, och redan för länge sedan hade jag bestämt mig för att väva en stor, njuk, härlig ullpläd i växtfärgat garn inför bröllopet.
Det blivande brudparet har dock trängt in två fulla hushåll i en tvårumslägenhet, och eftersom lägenheten var på gränsen till för liten redan när M. bodde där ensam, kände jag mig tvungen att ändra mina planer.

Jag skänker på lördag bort ett presentkort på en pläd. Detta har även fördelen att paret själva kan välja mönster och färgkombination på den riktiga pläden. Presentkortet kommer att innehålla en minipläd, och det är den som jag har pysslat ihop på vår nya lilla vävstol.





Här tvinnar jag fransarna i den ena kanten.

















Den färdiga "presentkortspläden", tovad och uppborstad.











Vävning i miniformat ger naturligtvis inte alls samma känsla som att arbeta med en riktig golvvävstol, men trots detta så fick jag blodad tand. Det ska bli kul att få damma av vävstolen som står ute i hönshuset!

Garnerna är tvåtrådigt ullgarn från Vartofta, vilka har betats med alun och färgats med björkblad och krapprot. Jag använde mig av garnrester som blev över när jag vävde en annan bröllopspläd för fyra år sedan!



Pläd i tvåtrådigt växtfärgat ullgarn, vävd i tuskaft.

Sommarprojekt

Tyger till framtida byxor.









Jag hade glädjen att, av en ren tillfällighet, komma till Köpenhamn samma dag som Stof 2000 startade sin sommarrea. Bland hundratals tyger hittade jag visserligen bara ett fåtal jerseytyger som lämpar sig till mina söner, men tillsammans med diverse byxtyger så blev det ett rejält kap i alla fall!

På "City Tygcenter" som ligger på Rosengården 12-14 beundrade jag det stora utbudet av tyger, men tyckte att priserna var för saftiga för min plånbok. Jag hittade endast ett par restbitar och ett mönstrat jeanstyget (överst på fotot) som var värda att ta med hem.

Väl hemma har jag klippt till kortärmade t-shirts eftersom det finns ett stort behov av dessa för tillfället. Innan de hinner bli färdiga måste jag dock hinna väva en växtfärgad minipläd inför en god väns bröllop. Dessutom har jag bara en kvälls arbete kvar innan jag är färdig med jeansen Blu. En grön bolero har stickats halvfärdig med en väldig hastighet. Det kliar i fingrarna. Sist men inte minst så ligger mitt halvfärdiga lapptäcke och skriker åt mig varje gång jag går in till min syhörna. Lapptäcket påbörjades för ett år sedan och alldeles nyligen har jag hittat ett kanttyg i en lämplig färg. Projektet har legat i träda under ett halvår p.g.a. att detta tyg saknades.
Vid sidan av allt detta håller jag på med det allra viktigaste: Att slutföra mitt examensarbete! Som vanligt slukar skolarbete mycket fritid, men snart är jag fri, fri, fri att göra vad jag vill med mina kvällar!

Nu är den sköna sommar här...

Inspirerad av sommarens blommor tog jag tag i saxen och pysslade till en liten tygkrans till en liten kille.
Det är tradition att jag gör en riktig krans till min -numera - fyraåring inför midsommarfesten. Eftersom lillkillen ständigt sliter bort allt som han har på huvudet och jag inte tror att en äkta krans kan hålla, blev denna lösning en bra kompromiss.
Mest nöjd är jag över smörblommorna, där jag har sytt små pistiller av sytråd.
Övriga blommor är purpurfärgade klöverblommor, prästkragar och blåklockor.
I nacken på kransen sitter ett resårband som har klätts med filt.

Lågkonjunktur

Det blir inte mycket sytt för tillfället, men ett par mössor har jag hunnit med. Kanintyget passar utmärkt till små barnaöron som ska skyddas mot kyliga junivindar.
Den randiga mössan är sydd i ett kraftigt muddtyg.

En drakdräkt!

Det har varit maskerad på dagis. Förskolans dag brukar firas på vårkanten med kalas och utklädnad. Som vanligt, sedan jag började sy, så kändes det inte lockande att köpa något som jag kan sy själv. Jag surfade runt lite och blev förtjust i en drakdräkt som Fellai hade gjort till sin lille son.
Den fick det bli!

Min pojke är äldre än Fellaiś kille, och för att undvika "strypeffekten" under vilda dagislekar, så bestämde jag mig för att sy ärmar och fästa capen över bröstet istället för under halsen och på magen. Jag övervägde också att ha lite släp på svansen, men är i efterhand glad att jag lät svansen sluta ungefär i markhöjd.
Själva arbetet tog tre kvällar i anspråk. Den effektiva arbetstiden var inte särskilt lång, men jag blev tvungen att prova dräkten, bl.a. för att måtta ut ärmhålen. Om man bara har tid att sy på kvällarna så får man lära sig att vänta...

Tips: Dräkten syddes i polyesterfleece. Nu är det maj och dräkten blev, trots att det idag inte var speciellt varmt, i varmaste laget. Jag rekommenderar ett svalare tyg under sommarhalvåret.
Det svåraste arbetsmomentet var att sy på de röda kanterna på ryggfjällen. Jag gjorde misstaget att stoppa fjällen ("taggarna") med stoppvadd innan jag sydde på den röda kanten, och det försvårade hela projektet. Om du tänker sy en liknande dräkt, så rekommenderar jag dig att byta arbetsföljd. Det röda tyget på taggarna är en fin bambujersey som jag hade hemma. Helst hade jag velat använda något glansigt rött fodertyg, men man tager vad man haver...
På bröstet fästes dräkten med kardborrband, vilket gjorde det lätt och roligt för en fyraåring att knäppa själv.

Idén kommer helt klart från Fellai.
Måtten är improviserade och dräkten passar en kille som bär storlek 110.

Årets första solhatt

Vinden var kall, men solen arbetade hela dagen.

Mönstret till solhatten hittar du i "Nya barnkläder" av Elsebeth Günther.
Jag tycker att mönstret är i behov av detaljjustering, toppen blev lite för spetsig och brättet lite för vågigt för en pojkhatt. Dock får hatten högt betyg eftersom hela familjen blir glad av färgerna, och det är den första hatten som får äran att sitta kvar på huvudet flera timmar i sträck.

Helt vanliga brallor?

För några veckor sedan rev A. sönder två par byxor inom loppet av ett par dagar. Anledningen var att han hade börjat klättra i trädgårdens äppelträd.
För att slippa bli ledsen varje gång en ny reva uppstår i byxorna - det lär ske igen - sydde jag två par bus-byxor i enkel modell.
Anledningen till att jag bloggar om byxorna är att jag utvecklade dem lite genom att sy på knäveck. Sweatshirtbyxor ser ofta fruktansvärt tråkiga ut redan efter fem minuter, tyget på knäna töjer sig och modellen förändrar sig omedelbart. Genom att sy på knäveck så bibehåller tyget sin form och byxorna sitter lite bättre. Den här lösningen har jag tidigare bara sett på byxor i icke-elastiskt tyg, men jag kan försäkra att det funkar bra även i sweatshirttyg.

Sweatshirttygerna är ett fynd från en tygbutik i Falköping, den enkla byxmodellen är "Simo sweatshirtbyxa" från Ottobre nr. 4-08.

Body & t-shirt i svala bambutyger

Som jag skrev i ett tidigare inlägg, tyckte jag att det härliga bambutyget skulle passa utmärkt till en mjuk, skön body. Nu är min första body färdig. Ödletyget har en härlig lyster och materialet känns underbart att erbjuda en liten bebbe-kropp.
Jag hade stor respekt inför uppgiften 'att slå i tryckknappar', jag har fått för mig att det är svårt och känner mig därför lite snopen nu i efterhand.
Svårt? Näe, möjligen lite pilligt, men inte värre än att sy!


Till den större sonens garderob sydde jag en t-shirt i brunt igelkott-tyg, även detta av bomull och bambu.
Mönstret till t-shirten är samma som till denna, storleken är 110. Mönstret till bodyn är eget och passar en liten människa som är knappt 90 cm.

Trött på elefanter?

I början av året tyckte jag att mitt elefanttyg inte dög till annat än underkläder. Jag tyckte att mönstret var uttjatat och tråkigt. I min iver att använda tyget till något bra, började jag klippa till kalsonger och sydde dem halvfärdiga så att bara resår och benmudd saknades. Idag satte jag återigen nålen i två av paren, mest för att se om storleken fortfarande är aktuell. Det är alltid roligt att avsluta projekt, men dagens roligaste upptäckt är att jag visst inte tröttnat på elefanttyget.
Här ska sys t-shirts!

Kalsongmönstret kommer från Ottobre 4-2004, storleken är 104.

T-shirten är räddad!

För några veckor sedan gjorde jag ett fatalt misstag när jag sydde en t-shirt med applikation.
Jag trodde att T-shirten var oanvändbar, men idag blev den provisoriskt räddad.

Jag hittade ett slarvigt påsytt, tunt tyg på insidan av en "köpetröja" med applikation.
Denna tygbit klippte jag bort och strök fast på den klibbiga baksida av min misslyckade t-shirt och, voila!
T-shirten går att bära igen!

(Håll tummarna för att det håller!)

Bambu är inte bara för pandor!

Titeln ovan är stulen från denna sida.

Jag har köpt interlocktyg i bomull-bambu, och jag är förtjust. Tyget är mjukt och väldigt stretchigt och min första tanke var att det är ett perfekt tyg för en body till E. En viss sidenkänsla infinner sig när man gnuggar tyget mellan fingrarna.

Jag började med att klippa i "aptyget", vilket enligt A. är ett "mustyg". Jag använde mig av ett justerat mönster (Ottobre? Meedom?), men justeringarna var så pass omfattande att jag numera kan påstå att mönstret är mitt eget. Jag har ändrat bredd, halsringning, ärmhål samt ärmar.













Sömnaden flöt på likt vårbäcken vid trädgårdsknuten.
Att jag inte längre syr fast mina Kringelikråka-etiketter på mina färdiga plagg har den förklaringen att A. vägrar ta på sig plagg med etiketter på. Under en övergångsperiod får jag prova att sätta fast etiketterna på nackens insida.

Inom kort publicerar jag fler bilder på bambu-interlock!

Gröna fingrar och pinsamt slarv

Inför sin 4-årsdag målade A. två teckningar som jag blev väldigt glad i. En av dem föreställer en "gubbe" som, helt riktigt, har fem fingrar på varje hand. Förutom att figuren fick bra proportioner, blev jag förälskad i händerna som kom att se ut som blommor med fem kronblad. Bilden hamnade på väggen i mitt arbetsrum, och i helgen bestämde jag mig för att göra en reproduktion.

I ett par arbetssteg förde jag över de olika kroppsdelarna till vliesofix (klistrar ihop olika tyglager), armar, ben och hals fick bestå av enbart satängsöm (tät sicksack).
Jag trodde att jag strök fast "totally stable" på baksidan av tyget. Jag började sy. Armar och ben behövde förstärkning med "totally stable" även på framsidan för att nålen inte skulle äta sig genom tyget. Jag sydde och sydde, satte dit den ena biten efter den andra och sydde ännu mer. Det tog tid och det var roligt.

När jag hade sytt fast applikationen sydde jag färdigt tröjan. Applikationen blev inte perfekt, men jag kunde konstatera att jag gjort framsteg under de senaste veckorna.
Så drog jag bort pappret som stabiliserat jerseytyget under sömnaden och märkte att jag hade använt mig av fel material. Jag hade satt ett dubbelklistrande vliesofix på tygets baksida, och vliesofixet bara väntade på att klibba sig fast i någon annan tygbit. Jag förtvivlade inte, utan slängde in tröjan i tvättmaskinen och tvättade i 40 grader. Ut kom en tröja med en insida rå som ett rivjärn.

En relevant fråga är nu: när kommer jag att sluta göra grundläggande misstag? Det här var fantastiskt slarvigt.

Tröjan med gubben med blomsterhänderna kommer kanske aldrig att kunna användas av ett barn, men den var i alla fall rolig att sy.

Tyger till pojkar och velourförsäljning

När sonen A. och jag besökte den lokala tygbutiken så hittade vi ett tyg som han blev förtjust i. Materialet är av tvivelaktig karaktär - någon slags mix - men eftersom mönstret föll sonen i smaken så fanns det inte så mycket att diskutera.
Tygutbudet till pojkkläder är begränsat, och därför tvekar jag sällan när jag hittar ett mönstrat tyg som passar till mina pojkar. Jag är väldigt glad över den senaste tidens retromode med unisexmönstrade tyger, men i övrigt råder det en stor skillnad mellan utbudet av tyger som passar till respektive kön.

Det är denna ojämvikt som jag vill försöka jämna ut lite i och med att jag har startat upp den lilla nätbutiken Sagotyger.blogspot.com.
Idén är nu över ett halvår gammal, och till en början erbjuder jag svensktillverkade velourtyger från "Andersson och Hjalmarsson" i Ulricehamn.

Jag har större planer, idén bygger på att jag ska utöka sortmentet med diverse trikåtyger, och tiden får utvisa hur mycket jag hinner vid sidan om studerandet.

Välkomna att titta in!

Av "båttyget" i blått sydde jag i helgen en sommar-t-shirt med röda muddar. Det blev en smal modell (förändrat Ottobre-mönster) och A. blev helt nöjd!

DMC-tråd från Mulhouse-Belfort

Mellan magsjuka och pluggande har jag nu samlat ihop de gamla trådrullar som jag nämnde i mitt förra inlägg.
Jag har betydligt fler trådrullar än jag mindes - det är sammanlagt 26 stycken i 16 olika nyanser.

Trådarna har en härlig lyster, varje rulle består av 90 meter (98 yards) tråd.
På rullarna står det:
Dollfus-Mieg & C.
Mulhouse-Belfort
Made in France
Cordonnet DÁlsace DMC 60

Dessvärre kan jag inte mycket franska, men den som kan och vill, kan ju läsa om DMCś historia på franska utan möjlighet till översättning (som brukligt på franska hemsidor...).

Den gröna trådrullen längst till vänster är den som jag har öppnat för att sy i Püreh-tyget, men visst är det synd att öppna rullarna, egentligen?

Vilket öde tycker du att dessa trådrullar förtjänar?
Ska jag använda dem?
Vill du byta till dig dem?
Ska jag lotta ut dem i bloggen?

Tröja i Püreh-tyg och gamla trådrullar

I höstas hade jag turen att komma över ett av de i Tyskland populära “Püreh”-tygerna på Ebay. Jag tyckte mönstret var lite lagom sött, och grönt är en våra favoritfärger.

När jag skulle sy med tyget, visade det sig vara svårt att hitta en passande grön nyans. De flesta trådar jag har hemma innehåller en stor andel blått, vilket inte alls passade till tyget som snarare går i gult.

Jag hittade en enda tråd som jag tyckte passade färgmässigt, och den kom från en gammal trådrulle som jag fyndat på loppmarknad för många år sedan.Jag beslöt mig för att använda tråden, men undrar om det var fel beslut?

Jag har flera trådar från samma tillverkare, samtliga oöppnade. Ska jag fortsätta använda dessa trådar, eller ska jag stoppa undan dem i ett hörn på vinden?

Trådarna har inget affektionsvärde för mig, men kanske finns det någon där ute i cyberrymden som sätter ett värde på de vackra, oanvända gamla trådrullarna?

Hör av dig i så fall, så kanske vi kan genomföra ett byte!

Hoodie med luva och runda fickor på magen

Modellen till den här hoodien blev jag genast förtjust i när jag såg den på Ottobres hemsida.
Det gröna tyget är Hilcos sweatshirttyg, ett stabilt, härligt tyg som är tacksamt att arbeta med. Jag kombinerade den skogsgröna färgen med en riktigt knallig mudd från Sundbybergs textilcentrum. Denna kombination, tillsammans med röda dekorsömmar och elefanttyg i luvan, gjorde att jag tyckte att fickornas insidor fick förbli gröna. I originalmodellen från Ottobre 6-07 har man använt ett fodertyg i avvikande mönster för att förstärka effekten av de runda fickorna.

Ottobremodellen har jag förminskat med två cm på bredden - jag sydde storlek 110 - och eftersom jag tyckte att fickorna var för små, förstorade jag även dessa. Jag tog helt enkelt två glas med önskad diameter och målade om fick-hålen, de blev rejält mycket större än i originalet. Även luvan har jag förändrat efter egen smak, jag valde en strutmodell som "korvar sig" litegrann när den hänger ner på ryggen.

Hoodien var ett nöje att sy, men små problem som t.ex. att den främre dekorsömmen (runt fickan) var väldigt svår att sy p.g.a. att symaskinen inte ville acceptera böjda sömmar, försenade projektet. Som nybörjare hade jag även svårigheter att sy fast luvan på ett snyggt sätt. Denna svårighet kommer att lösa sig själv eftersom jag förmodligen kommer att sy nästa hoodie med tryckknappar i luvan - för säkerhets skull!

A. blev förtjust i tröjan när han såg de runda fickorna, och den har blivit något av en favorit, tror jag. Jag hann dock inte fotografera hoodien när den var ny, därav fettfläckarna på fickan och bröstet.

En vällingpåse till kläder

Sedan vi fick barn och ska resa bort, packar jag våra oändliga travar med kläder, blöjor, sängkläder, skor och leksaker i stora syntetkassar. Kassarna är mjuka och formbara, och passar bättre in i bilens alla skrymslen än väskor och koffertar gör.
Nuförtiden kan man dessutom få tag i kassar med vackra motiv, till skillnad från de ursprungliga, rutmönstrade, kassarna som saknar all form av originalitet.

För några månader sedan upphörde jag att slänga de vällingpaket vars innehåll familjens yngste medlem förbrukade i snabb takt. Härom kvällen hade jag lust att börja fingra på påsarna, och sydde ihop dem två och två. Materialet är härligt, och skarven, med texten "välling", blev riktigt läcker. Inspirerad av 90-talets "kaffeväskor", sydde jag en ny väska att packa småbarnskläder i.
Väskan fodrades med genomskinlig bordsduk från Jysk, vilket gav väskan en bra stabilitet. Tejp användes i stället för synålar.

När väskan var färdigsydd, tittade min man på den med en kritisk min och påpekade att handtagen säkert hade blivit både starkare och snyggare om jag hade sytt på dem snett inåt. Det ska jag tänka på nästa gång.

Två par byxor

Sedan nyårshelgen har dessa muddbyxor legat halvfärdiga i UFO-högen. Den härliga velouren kommer från Hilco och jag köpte den till ett väldigt förmånligt pris när jag var i Tyskland över Jul. Det petrolfärgade tyget var ett modigt tillslag, och jag visste länge inte med vilken färg jag skulle kunna kombinera det med.
Efter ett tag föll valet på svart - och jag blev jättenöjd! Dock krävs lite färg på överdelen för att det inte ska se för mörkt ut - en rödrandig t-shirt kan nog bli bra.

De rundade byxfickorna är för tillfället min favorit - jag kommer att låta mina barn springa runt med runda fickor ett bra tag framöver och, som tur är, har vi samma smak i detta fall.
Värre är det med färgvalet. A. blev arg när han såg de petrolfärgade byxorna och sa att han hellre ville ha gröna.
När han dessutom såg att jag sytt på min logga "Kringelikråka" under byxornas högra ficka, började han gråta och försökte ta bort lappen. Han går, enligt honom själv, "alltid och tittar ner på byxorna just på det stället" och ville inte ha något märke där.

Mönstret till byxorna är en omarbetad form av "Vilkas velourbyxor" ur Ottobre 4-08. Jag har i grunden använt mig av storlek 98 för att sy ett par byxor till en pojke som vanligtvis bär stl. 110.
Till de runda fickorna har jag hämtat inspiration från Lindex "Fem-myror"-kollektion.

Flodhäst-t-shirten är färdig.

T-shirten med flodhästapplikationen har slutligen blivit färdig.
Min overlock bröt av flera jerseynålar när jag skulle sy plagget för en dryg vecka sedan, och sedan dess har den blivit liggande i tyghyllan.
Igår bestämde jag mig för att sy färdigt kragen utan overlock och, vips! Det gick galant.

A. tog med glädje på sig t-shirten när han vaknade i morse, men berättade senare, besviken, att ingen på dagis hade sett att det var en flodhäst på motivet.

I efterhand tänker jag tillbaka på flodhästtröjan som en "problemtröja". Applikationen var rolig och problemfri att sy. När jag skulle sy ihop själva tröjan så kom jag på att jag ännu inte hade tvättat tyget. Jag vågade inte sy ihop tröjan innan jag tvättat den, så jag slängde in de tillklippta bitarna, samt applikation, i tvättmaskinen. När delarna var torra så upptäckte jag att tyget hade dragit sig. Jag finjusterade bitarna med sax och var förvånad över att tyget verkade ha blivit större efter tvätt!
När jag satte mig framför overlocken, började nålarna gå av. Det krävdes ett trixande att få till sömmarna överhuvud taget, och baksidan av tröjan (med dubbla sömmar på ett flertal ställen) är inte lustig att se.

Trots allt krångel, är jag nöjd med resultatet. Tröjan är färdig och den blev godkänd av sonen. Trikån, som f.ö. kommer från E-slöjd, har härliga färger och känns som om den kommer att hålla i många tvättar. Dagiskompisarna kanske kan vänja sig vid tanken att det faktiskt är en flodhäst på motivet, innan de retliga sömmarna brister.
Vi får se.