Gröna fingrar och pinsamt slarv

Inför sin 4-årsdag målade A. två teckningar som jag blev väldigt glad i. En av dem föreställer en "gubbe" som, helt riktigt, har fem fingrar på varje hand. Förutom att figuren fick bra proportioner, blev jag förälskad i händerna som kom att se ut som blommor med fem kronblad. Bilden hamnade på väggen i mitt arbetsrum, och i helgen bestämde jag mig för att göra en reproduktion.

I ett par arbetssteg förde jag över de olika kroppsdelarna till vliesofix (klistrar ihop olika tyglager), armar, ben och hals fick bestå av enbart satängsöm (tät sicksack).
Jag trodde att jag strök fast "totally stable" på baksidan av tyget. Jag började sy. Armar och ben behövde förstärkning med "totally stable" även på framsidan för att nålen inte skulle äta sig genom tyget. Jag sydde och sydde, satte dit den ena biten efter den andra och sydde ännu mer. Det tog tid och det var roligt.

När jag hade sytt fast applikationen sydde jag färdigt tröjan. Applikationen blev inte perfekt, men jag kunde konstatera att jag gjort framsteg under de senaste veckorna.
Så drog jag bort pappret som stabiliserat jerseytyget under sömnaden och märkte att jag hade använt mig av fel material. Jag hade satt ett dubbelklistrande vliesofix på tygets baksida, och vliesofixet bara väntade på att klibba sig fast i någon annan tygbit. Jag förtvivlade inte, utan slängde in tröjan i tvättmaskinen och tvättade i 40 grader. Ut kom en tröja med en insida rå som ett rivjärn.

En relevant fråga är nu: när kommer jag att sluta göra grundläggande misstag? Det här var fantastiskt slarvigt.

Tröjan med gubben med blomsterhänderna kommer kanske aldrig att kunna användas av ett barn, men den var i alla fall rolig att sy.

Flodhäst-t-shirten är färdig.

T-shirten med flodhästapplikationen har slutligen blivit färdig.
Min overlock bröt av flera jerseynålar när jag skulle sy plagget för en dryg vecka sedan, och sedan dess har den blivit liggande i tyghyllan.
Igår bestämde jag mig för att sy färdigt kragen utan overlock och, vips! Det gick galant.

A. tog med glädje på sig t-shirten när han vaknade i morse, men berättade senare, besviken, att ingen på dagis hade sett att det var en flodhäst på motivet.

I efterhand tänker jag tillbaka på flodhästtröjan som en "problemtröja". Applikationen var rolig och problemfri att sy. När jag skulle sy ihop själva tröjan så kom jag på att jag ännu inte hade tvättat tyget. Jag vågade inte sy ihop tröjan innan jag tvättat den, så jag slängde in de tillklippta bitarna, samt applikation, i tvättmaskinen. När delarna var torra så upptäckte jag att tyget hade dragit sig. Jag finjusterade bitarna med sax och var förvånad över att tyget verkade ha blivit större efter tvätt!
När jag satte mig framför overlocken, började nålarna gå av. Det krävdes ett trixande att få till sömmarna överhuvud taget, och baksidan av tröjan (med dubbla sömmar på ett flertal ställen) är inte lustig att se.

Trots allt krångel, är jag nöjd med resultatet. Tröjan är färdig och den blev godkänd av sonen. Trikån, som f.ö. kommer från E-slöjd, har härliga färger och känns som om den kommer att hålla i många tvättar. Dagiskompisarna kanske kan vänja sig vid tanken att det faktiskt är en flodhäst på motivet, innan de retliga sömmarna brister.
Vi får se.

Först ut är en flodhäst

I brist på färdigsydda alster, passar jag på att presentera min första applikation.
Tack vare GOBLIgoblis inlägg "Satängsöm åt alla" kan jag också börja experimentera med personliga utsmyckningar av mina plagg.

Först ut är en litet flodhäst.
Utrustad med Vliesofix och Totally Stable satte jag igång med en provbit. Efter några sekunder bestämde jag mig för att jag säkert skulle klara av det här, bytte till svart tråd och provade igen. Det kändes inte bra eftersom färgkombinationen inte stämde, så jag klippte till ett mönster i svart och grön plysch.

Originalet till flodhästen hittade jag på en urvuxen baby-t-shirt och förstorade helt enkelt upp den till önskad storlek med hjälp av kopiator, innan jag förde över den på Vliesofix.

Theas ("Blomma åker vagn") tutorium, såväl på hemsidan som
på syfestivalen i höstas, var en ovärdelig
hjälp för att förstå hur applikationssömnad
fungerar.