Gröna fingrar och pinsamt slarv

Inför sin 4-årsdag målade A. två teckningar som jag blev väldigt glad i. En av dem föreställer en "gubbe" som, helt riktigt, har fem fingrar på varje hand. Förutom att figuren fick bra proportioner, blev jag förälskad i händerna som kom att se ut som blommor med fem kronblad. Bilden hamnade på väggen i mitt arbetsrum, och i helgen bestämde jag mig för att göra en reproduktion.

I ett par arbetssteg förde jag över de olika kroppsdelarna till vliesofix (klistrar ihop olika tyglager), armar, ben och hals fick bestå av enbart satängsöm (tät sicksack).
Jag trodde att jag strök fast "totally stable" på baksidan av tyget. Jag började sy. Armar och ben behövde förstärkning med "totally stable" även på framsidan för att nålen inte skulle äta sig genom tyget. Jag sydde och sydde, satte dit den ena biten efter den andra och sydde ännu mer. Det tog tid och det var roligt.

När jag hade sytt fast applikationen sydde jag färdigt tröjan. Applikationen blev inte perfekt, men jag kunde konstatera att jag gjort framsteg under de senaste veckorna.
Så drog jag bort pappret som stabiliserat jerseytyget under sömnaden och märkte att jag hade använt mig av fel material. Jag hade satt ett dubbelklistrande vliesofix på tygets baksida, och vliesofixet bara väntade på att klibba sig fast i någon annan tygbit. Jag förtvivlade inte, utan slängde in tröjan i tvättmaskinen och tvättade i 40 grader. Ut kom en tröja med en insida rå som ett rivjärn.

En relevant fråga är nu: när kommer jag att sluta göra grundläggande misstag? Det här var fantastiskt slarvigt.

Tröjan med gubben med blomsterhänderna kommer kanske aldrig att kunna användas av ett barn, men den var i alla fall rolig att sy.

Tyger till pojkar och velourförsäljning

När sonen A. och jag besökte den lokala tygbutiken så hittade vi ett tyg som han blev förtjust i. Materialet är av tvivelaktig karaktär - någon slags mix - men eftersom mönstret föll sonen i smaken så fanns det inte så mycket att diskutera.
Tygutbudet till pojkkläder är begränsat, och därför tvekar jag sällan när jag hittar ett mönstrat tyg som passar till mina pojkar. Jag är väldigt glad över den senaste tidens retromode med unisexmönstrade tyger, men i övrigt råder det en stor skillnad mellan utbudet av tyger som passar till respektive kön.

Det är denna ojämvikt som jag vill försöka jämna ut lite i och med att jag har startat upp den lilla nätbutiken Sagotyger.blogspot.com.
Idén är nu över ett halvår gammal, och till en början erbjuder jag svensktillverkade velourtyger från "Andersson och Hjalmarsson" i Ulricehamn.

Jag har större planer, idén bygger på att jag ska utöka sortmentet med diverse trikåtyger, och tiden får utvisa hur mycket jag hinner vid sidan om studerandet.

Välkomna att titta in!

Av "båttyget" i blått sydde jag i helgen en sommar-t-shirt med röda muddar. Det blev en smal modell (förändrat Ottobre-mönster) och A. blev helt nöjd!