Kalsonger till kusinen

Elefantkalsonger var ett av de första barnplagg som jag sydde i höstas.
När kusinen fick prova kalsongerna tyckte han tydligen att de var sköna så att han ville behålla dem på.
Omedelbart - det här var i November - gick jag hem och sydde ett identiskt par till kusinen som sedan dess blivit liggande halvfärdiga.
Nu närmar sig slutet av den kalla årstiden, men byxorna är långa, tack vare mudden,och räcker förhoppningsvis även till nästa säsong.

Det välkända elefanttyget kommer från Jofotex, den kraftiga mudden från Sundbybergs Textilcentrum.
Mönstret är Meedom & Meedoms Form 1, som jag klippte till utan sömsmån.

Först ut är en flodhäst

I brist på färdigsydda alster, passar jag på att presentera min första applikation.
Tack vare GOBLIgoblis inlägg "Satängsöm åt alla" kan jag också börja experimentera med personliga utsmyckningar av mina plagg.

Först ut är en litet flodhäst.
Utrustad med Vliesofix och Totally Stable satte jag igång med en provbit. Efter några sekunder bestämde jag mig för att jag säkert skulle klara av det här, bytte till svart tråd och provade igen. Det kändes inte bra eftersom färgkombinationen inte stämde, så jag klippte till ett mönster i svart och grön plysch.

Originalet till flodhästen hittade jag på en urvuxen baby-t-shirt och förstorade helt enkelt upp den till önskad storlek med hjälp av kopiator, innan jag förde över den på Vliesofix.

Theas ("Blomma åker vagn") tutorium, såväl på hemsidan som
på syfestivalen i höstas, var en ovärdelig
hjälp för att förstå hur applikationssömnad
fungerar.

En avklarad sjukdom, massor av UFO:n och en overlock som inte vill.

Efter en vecka när hela familjen varit sjuk, har jag återigen plockat fram symaskinerna. Jag har en hel hög med halvfärdiga projekt att avsluta, men för varje plagg som jag syr, bråkar min overlock allt mer.
Två gånger har jag råkat klippa i synålar, och kniven har fått för sig att den inte kan skära i tyg längre. Dessutom har maskinen brutit av tre jerseynålar. Jag förmodar att det beror på att nålarna inte varit tillräckligt isatta, de nya nålar som jag har försökt sätta i maskinen får nämligen inte alls plats.

Först köpte jag ett paket SCHMETZ jerseynålar. Av dessa passade tre av förpackningens fem nålar i maskinen. När jag därefter köpte ett paket PRYM så visade sig ingen av nålarna passa i overlockens nålhållare.
I morgon ska jag försöka ta kontakt med återförsäljaren av overlocken och höra vad detta är för märklig egenhet hos min maskin.

Det här var roligt!

Denna t-shirt var ett rent nöje att sy.
Mönstret hade jag klippt till för en vecka sedan och när yngste sonen E. satt och lekte för sig själv i ett hörn, kastade jag mig över symaskinen.
Tyget, en stuvbit på en meter som jag köpte när jag var i Tyskland över julen, var underbart lättarbetat.

Jag är nöjd med resultatet, men jag borde lägga mer arbete på att få kragen snygg. När jag stickar är jag näst intill perfektionist, något som jag ännu inte har kunnat unna mig att vara vad gäller maskinsömnaden. Kragen är OK, men den kan bli bättre.

Mönstret är Meedom & Meedoms form 1.

Mitt andra par muddbyxor.

För en månad sedan sydde jag samma modell i grön velour med röda muddar. Eftersom dessa har blivit de nya favoritbyxorna på min yngste son, har jag anledning att sy fler par.
Fortfarande gör jag retliga misstag som nybörjare. Den här gången tänkte inte på att passa färgerna i den randiga mudden. Såväl på fickorna som i benmuddarna är ränderna i otakt.

Byxbenen är jämnlånga, trots att det inte riktigt ser ut så och, jo, den här gången lade jag velouren åt samma håll på alla delar.